Läste en artikel om den kände författaren Ernest Hemingway. Tydligen levde han en ganska lång tid under 1940-1950 talet i Finca Vigia i byn San Francisco strax utanför Havanna på Kuba.

Skrev tydligen allt från matrecept till brev och dessa hade blivit kvar sedan han flyttat tillbaka  till USA. Över 2000 dokument däribland också räkningar och telegrammet från Nobelpris kommittén för litteratur priset han fick 1954.

Dokumenten skickas nu till Kennedy biblioteket i Boston och direktören Tom Putnam säger att genom dessa dokument kommer vi förstå mer om vem han var eftersom detta kommer ge en del av hans vardagsliv.

Ernest skrev sina mest kända böcker på Kuba; “Den gamle och havet” och “Vem ringer klockorna för?”. Efter ha återvänt hem till USA begick han självmord,  61 år gammal.

Hur ska man tolka det? Personligen har jag varit i Karibien (Dominikanska Republiken, Santo Domingo) och upplevt en helt fantastisk känsla som fanns där.

Jag tror inte jag varit närmare paradisett på jorden… Så kanske det är svårare att gå tillbaka efter man känt den känslan? Kanske därför jag vill bo på en sådan plats i framtiden?