Har ni tänkt på att allt handlar på ur man ser på saker? Eller som kanske Kjell Enhager skulle säga; ”det beror på med vilka glasögon man ser på saker och ting. Är det grönt glas i ser man allt i grönt”.

Är det så enkelt att bara “ändra glasögon”? Kanske…

Nyligen hemma har vår lilla tjej haft en kortare förkyldning, och de gånger jag blivit förkyld brukar jag ta Kan-Jang för att komma över den snabbare. Kan-Jang smakar lite lakrits och för många kanske inte en favorit, men om man t ex gillar Jägermeister kan man ju låtsas som att det är det. Smakar ungerfär samma fast inte alkohol-kiken då förståss. Och plötsligt blir förkyldningen en fest, man blir glad och utsöndrar positiva endorfiner vilket också gör att du blir fortare friskt. Typ win-win…

Jag har alltid fascineras av att tänka annorlunda och innovativt. Så när jag läste dagens Metro (2014-

03-19) och artikeln “Kollektivet tas till en ny nivå” (skriven av journalisten Karolina Skoglund). Arkitekten och doktoranden Pernilla Hagbert på Chalmers menar att det går en trend i att vi delar på allt fler saker både för miljön och ekonomins skull. Blev jag glad över de lean-tankar (faktiskt) som nu kommer. Med tanke på minskade resurser som kommer och miljö påverkan är det glädjande.

Artikeln handlar om kollektivt tänkande, dvs att dela med sig. För vad skulle du säga om du fick 4000 kr/månad extra för din lägenhet? Hur då? Jo, när du är på jobbet och det är tomt hemma kommer ett bolag dit och har det som kontor. Sedan lämnar de “kontoret” innan du kommer hem. Smart va? Snacka om lean och återanvändning!

Jag har länge fundera på varför vi inte bygger hus som vi alltid gjort? Hus från så långt jag känner till har sovrum, vardagsrum och kök. Men varför? Vi människor är sociala varelser, men avståndet mellan oss är längre än någonsin. Vi kanske inte ens känner inte ens grannen mittemot. Är det bra i ett samhälle där vi har mer signlar och skillsmässor än någonsin.

Min fru kommer från Kina och de levde kollektivt, eller kanske ska vi kalla det “halvkollektivt”. De hade gemensamt kök och toalett. Hon berättar att de hade mycket gemenskap och mycket glädje i det gemensamma köket. Barnen lekte med varandra utan planerade “playdates”, och om ett äkta par bråkade kom hela huset till undsättning och var jourhavande medmänniska.

Varför bygger vi t ex inte alla hus med gemensamt kök där vi kan dela recept, laga mat tillsammans. Istället för att vi med arbetskamraterna är på någon “teambuildning” och gör samma sak. För visst är det kul att laga mat tillsammans? Vill man inte finns plats för att sitta lugnt i ett hörn för sig själv.

I Kina har lägenheterna ofta små kompakta kök. Varför? Jo, för att de äts ute på restaurang till stor del! Det är billigt, gott, man slipper disken och det är mycket socialt och träffar människor.

Så varför inte skapa hus där man är ensam men i en gemenskap. “Som vi lever idag håller inte i längden. Ett sätt att spara på energi är att utnyttja bostadsytorna hela dygnet.”

Men varför stanna där? Tänk på om du t ex har verktyg, gräsklippare, cykel, bil som kan delas. En europeisk bil används 29 minuter i genomsnitt om dagen, svenska bilar något mer. Saker du inte behöver jämt men vill ha tillgång till som en borrmaskin som kanske bara används 13-15 minuter om året. Hur ska det gå till? Ja, framför allt måste vi från “mitt och ditt” i större grad… Men hela samhället är uppbyggt på ägandet som intitution och ditt värde som individ defineras utifrån dina tillgångar. Den amerikanska sociologen Juliet Schor har studerat att konsumtionen hela tiden ökat inte för att imponera på grannen utan för att jämföra sig med miljadärer och superstjärnor. Helt bisarrt!

Denna nya trend kallas också “urban sharing” och har egentligen rötter i efterkrigstidens  välfärdsbygge. Oksana Mont, proffessor i hållbar konsumtion på Lunds Universitet pekar på ett mycket svenskt fenomen, tvättstugan. Startade redan 1920-talet och introducerades i flerbostadshus för att kvinnorna skulle avlastas genom att det byggdes in i huset. Därför finns det en kollektiv tvättstuga i de flesta äldre svenska hus.

Transporter t ex storhandling är ett annat område där det nu händer stora saker. Allt fler beställer sin mat på nätet och får den hemkörd till dörren. Istället för att 50 individer i var sin bil kör till stormarknaden så åker en enda varubil runt och levererar deras varor.

Miljöbelastningen av att konsumenterna kör bil till affären för att handla är lika stor som hela den miljöpåverkan som har gått åt för att frakta varorna från andra sidan jordklotet.

För att det ska bli optimal måste bostäder och bostadsområden planeras med det i åtanke. Kanske transportrum dit dina matvaror kommer och andra saker levereras till ett speciellt rum när de boende inte är hemma.